Här kommer förslaget på timfördelning till den nya läroplanen. Du hittar också förslaget på:
http://www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2012/02/tuntijako_tiedote.html?lang=sv
Arbetsgrupp: Den grundläggande undervisningen förnyas - Mera konst- och färdighetsämnen, modersmål och samhällslära
Målet med reformen av timfördelningen är att stärka den grundläggande utbildningen som en utbildning där hela åldersklassen har jämlika förutsättningar för fortsatta studier. Arbetsgruppen som berett den grundläggande utbildningens allmänna riksomfattande mål och reformen av timfördelningen överräckte sitt förslag till undervisningsminister Jukka Gustafsson på fredagen 24.2.
Man föreslår ett ökat timantal i konst- och färdighetsämnen, modersmål och litteratur samt historia och samhällslära. Den nationella språkreserven blir mera mångsidig genom att anordnare av utbildning erbjuds en möjlighet att med hjälp av statens specialunderstöd ordna studier i språk som man mera sällan studerar, så som t.ex. tyska, franska, ryska, spanska och kinesiska. Undervisningsminister Jukka Gustafsson tackar arbetsgruppen för att den på ett bra sätt har tagit regeringens vilja i beaktande. Enligt regeringsprogrammet är målet med timfördelningsreformen att stärka undervisningen i konst- och färdighetsämnen, gymnastik samt samhällsfostran och etisk fostran, liksom miljöfostrans ställning och samarbetet mellan läroämnena. Med hjälp av förslaget är det möjligt att göra Finlands språkreserv betydligt mångsidigare, betonar Gustafsson.
Arbetsgruppen anser att det för jämlikhetens skull är ytterst viktigt att man inom den grundläggande utbildningen garanterar alla barn och unga goda förutsättningar och möjligheter för inlärning, samt att man på ett mångsidigt sätt stöder dem som av olika skäl behöver stöd. Arbetsgruppens förslag stöder regeringens mål att göra finländare till världens kunnigaste folk 2020 samt målet att Finland skall ha en topplacering bland OECD-länderna i fråga om centrala kompetensjämförelser och i fråga om ett litet antal avbrutna studier. Målet är också att förhindra skolornas differentiering.
Gustafsson tackar arbetsgruppen särskilt för det breda och omfattande samarbetet med intressentgrupperna. Vid beredningen av förslaget tog arbetsgruppen de utlåtanden och ställningstaganden som finns i promemorian Den grundläggande utbildningen 2020, samt de utlåtanden som finns i Utvecklingsplanen för utbildning och forskning i beaktande. Arbetsgruppen ordnade i november 2011 ett mångsidigt hörandetillfälle med experter. Arbetsgruppen fick också rikligt med andra utlåtanden och ställningstaganden.
– Arbetsgruppens förslag skickas nu ut på en snabb remiss och till behandling i kulturpolitiska ministergruppen. På basis av detta finslipas statsrådets förordning. Meningen är att den avlåts under våren 2012, säger Gustafsson.
Enligt förslaget skall timantalet för konst- och färdighetsämnen, särskilt då undervisning som är gemensam för alla, ökas till fem årsveckotimmar. Förslaget gör det möjligt att ordna betonad undervisning i konst- och färdighetsämnen och ger en
bättre tillgång än tidigare till behöriga lärare.
Det föreslås att antalet timmar i modersmål och litteratur ökas, eftersom inlärningsresultaten vad gäller modersmål och litteratur både håller på att sjunka och differentieras. Det timantal som reserverats för undervisning i matematik bevaras på samma nivå som i nuläget.
Enligt förslaget skall antalet årsveckotimmar för historia och samhällslära ökas med en årsveckotimme. Den nya årsveckotimmen skulle användas till samhällslära, samtidigt som studierna i samhällslära tidigareläggs så att de inleds i årskurs 5–6 i den grundläggande utbildningen. Med förslaget stärker man inlärningen och undervisningen i samhällelig påverkan och samhälleligt deltagande samt fördjupar bland annat undervisningen i ekonomikunskap.
Undervisning i miljökunskap föreslås på årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen vara en integrerad ämnesgrupp sammansatt av biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar dessutom principerna för en hållbar utveckling. På årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen ges undervisningen på samma sätt som för närvarande som skilda läroämnen.
Det skulle reserveras en årsveckotimme för genomförandet av ämneshelheterna i årskurserna 7–9 . Med förslaget blir fostran mera enhetlig och samarbetet mellan olika ämnen ökar, så att man med undervisningen har bättre möjligheter än i nuläget att reagera på aktuella utmaningar för undervisningen, så som utmaningar inom livskompetens, umgängesfostran, demokratifostran, företagsfostran, internationalism och hållbar utveckling. Samtidigt blir det i större utsträckning än i nuläget möjligt att till exempel använda dramametoder i undervisningen.
Språkprogrammen blir mera mångsidiga genom att styra det riktade statsunderstödet för ordnande av undervisning i A2-språket och B2-språket. Det föreslås inga förändringar i den undervisning av A1- och B1-språken som är gemensam för alla. Tack vare förslaget blir valmöjligheterna större, eftersom extraordinarie studier i ett annat A2- eller B2-språk än finska, svenska och engelska inte på samma sätt som för tillfället tar upp den största delen av timmarna för de valbara ämnena.
Som valbart ämne kunde man undervisa i ämnen som passar in i den grundläggande undervisningen och som stöder målen, eller ämneshelheter sammansatta av flera olika ämnen enligt undervisningsanordnarens läroplan. Dessa kan t.ex. vara informations- och kommunikationsteknik, drama, som hör till flera ämnen, ekonomisk kunskap samt undervisning som stärker medborgarfärdigheterna. Dessutom skulle anordnare av undervisning ha möjlighet att rikta extra timmar till den valbara undervisningen, vilket majoriteten av utbildningsanordnarna redan gör.
Det föreslås att övergångsskeden för olika läroämnen förenhetligas för att garantera en tillräcklig nationell enhetlighet och för att göra ordnandet av undervisningen, arbetet med läroplanen och elevbedömningen klarare. En jämnare fördelning av den tid som används för undervisning i de olika läroämnena mellan de olika årskurserna i den grundläggande utbildningen stöder en inlärning och fostran som följer elevens ålders- och utvecklingsfaser.
Arbetsgruppen föreslår att ändringarna genomförs inom ramarna för det nuvarande antalet årsveckotimmar. Arbetsgruppen föreslår inte att nya läroämnen ska inkluderas i den grundläggande utbildningen och inte heller att kommunerna eller andra aktörer som ordnar undervisningen får nya eller mera omfattande uppgifter.
Arbetsgruppens promemoria finns att läsa på: http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/2012/Tulevaisuuden_perusopetus.html
Ytterligare information: - överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 09 160 77268
- specialmedarbetare Aleksi Kalenius, tfn 040 125 1032
Utlåtanden och ställningstaganden skickas till e-postadressen perusopetus@minedu.fi senast 23.3.
----------
Statsrådet beslutar om de allmänna riksomfattande målen för den utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning samt om hur den tid som används för grundläggande utbildning skall fördelas mellan undervisning i olika ämnen, ämnesgrupper och elevhandledning (timfördelning).
Utbildningsstyrelsen beslutar om målen för och det centrala innehållet i den grundläggande utbildningens olika läroämnen, ämneshelheter, elevhandledningen och annan undervisning som avses i denna lag samt om de centrala principerna för samarbetet mellan hemmet och skolan och för elevvården och om målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet (grunderna för läroplanen).
Läroplaner som utarbetats enligt förordningen tas i bruk i alla åldersklasser inom den grundläggande utbildningen från och med 1.8.2016.
