Finlandssvenska hushållslärare: 2017

Seminarie i huslig ekonomi fre 31.3 2017

Nu finns det även möjlighet till att delta i ett seminarie angående huslig ekonomi nedan finns programmet.

KUIVAUSKAAPISTA KEHITYSYHTEISTYÖHÖN – KESTÄVÄÄ KEHITYSTÄ SUOMALAISILLA
KOTITALOUSTEOILLA

FIN-IFHEn ja Eduskunnan kotitalouden tukirenkaan Maailman
kotitalouspäivän seminaari

fre 31.3.2017 klockan 12.30-15.30
Marttaliiton kokoustila, Malminrinne 1 b

Avauspuheenvuoro, Kotitalouden tukirenkaan pj Anne Kalmari

Europarlamentaarikko Sirpa Pietikäinen: Eurooppalaiset kotitaloudet
kestävää kehitystä edistämässä

Kommenttipuheenvuorot:
Hanna Posti-Ahokas, tutkijatohtori, Helsingin yliopisto,
kasvatustieteellinen tiedekunta

Anneli Rantamäki, pj., Kotitalousopettajien liitto ry

FIN IFHEIltapäivän yllätyspiristys BarLaurean tapaan

Kuluttajaekonomian opiskelijapuheenvuorot:

Roosa Luukkanen: Kotitalouksissa syntyvä ruokahävikki arjen käytäntöjen
näkökulmasta

Kalle Lyytikäinen: Turhaa ja tarpeellista - lahjakulttuurin tarkastelua
lapsenhuoneen tavarainventaarion kautta

Kohti kestävää kehitystä – 12 kotitaloustekoa, Terhi Lindqvist, FIN-IFHE

Anmälan ombeds till epostadressen finifhe@gmail.com senast 25.3, meddela även ifall ni har specialdieter.

Vägen för att bli behörig kan ibland bli lång och utmanande. Gun Åbacka har fått många fina möjligheter inom yrket, men via en på förhand oanad lång utbildningsväg. Hon säger att många dörrar har stängts men fönster har alltid öppnats. Läs vidare om hennes spännande yrkesresa inom huslig ekonomi utbildningen i Finland, Sverige & Norge.

Vem är Gun Åbacka?

Jag är utbildad hushållslärare och har jobbat i ca 20 år med utbildning av ämneslärare i huslig ekonomi vid Åbo Akademi i Vasa. Jag är hemma från Närpes, bosatt i Vasa och just nu ut på äventyr och ser mig om lite i världen. Just nu står det förste amanuensis Gun Åbacka på skylten utanför mitt tjänsterum. Ja Förste amanuensis innebär i Norge att man är disputerad.

Gun Åbacka, förste amanuensis står det på skylten utanför tjänsterummet.

Vilket är ditt mest framträdande minne av huslig ekonomi då du själv gick i skolan?

Jag har flera minnen från den tid när jag själv fick undervisning i huslig ekonomi, tydligen gjorde ämnet starkt intryck på mig redan då. Den allra första lektionen minns jag mycket väl, vi skulle göra potatismos och alla skulle göra sitt eget mos. Jag minns att vi fick smaksätta mos med muskot, det var en ny och intressant krydda för mig då som jag nog sett hemma på kryddhyllan men aldrig använt. Som tillbehör till mos fick vi knackkorvar som vår lärare kokade åt oss alla i en stor kastrull. Jag tyckte det var så intressant att få göra sin egen matportion och hela höstterminen gjorde vi alla vår egen lilla matportion, alla skulle lära sig de mest grundläggande matlagningsteknikerna.

Vad fick dig att börja studera huslig ekonomi?

Ämnet hade satt sina spår i mig redan i högstadiet. Det var ett ämne som fascinerade mig. Jag var intresserad av mat, matlagning och att undervisa. Att jobba med något praktiskt och konkret kändes ganska naturligt. Efter gymnasiet tog jag reda på att man kunde utbilda sig till hushållslärare vid Högvalla seminarium i Hindhår. Oj, det var ju långt borta och inte kände jag någon som studerat där tidigare. Men jag sökte, var på inträdesförhör och kom in. Efter en termin var jag beredd att ge upp. En klok mor gav mig rådet att det var helt ok att avsluta studierna, men att jag måste ha en annan studieplats innan jag slutar. Valet föll på fortsatta studier och efter fyra år på Högvalla var jag utbildad hushållslärare, inställd på att nu var jag färdig utbildad och skulle påbörja mitt yrkesliv.

Hur har din yrkesbana sett ut?

Till dags dato kan jag bara konstatera, att för min del tycks det ta hela yrkeslivet att bli behörig för det jobb jag har. Yrkesbanan har på inget vis varit självklar och rak, jag brukar säga, många dörrar har stängts men fönster har alltid öppnats. Jag har hela yrkeslivet hållit mig på lärarbanan men flera gånger haft jobb som jag inte varit behörig för. Efter avslutade studier vid Högvalla seminarium sökte jag mig till grundskolan för att få erfarenhet av jobbet som hushållslärare i högstadiet, det yrke jag själv hade en bild av från egen skoltid. Men för att få samma behörighet som övriga lärare i grundskolan krävdes ytterligare studier. Det var magisterstudier vid Pedagogiska fakulteten, ÅA som gällde. Med pedagogie magister examen i bagaget sökte jag ett ordinarie jobb som hushållslärare i grundskolan. Men se det fick jag inte. En snopen Gun fick söka sig vidare. Ett vikariat inom yrkesutbildningen, att utbilda kockar, dök upp. Jag tackade ja till jobbet, och efter ett år trivdes jag så bra att jag sökte ett utlyst ordinarie jobb som kocklärare. Jag fick inte jobbet med motiveringen obehörig, jag borde ha haft mer arbetserfarenhet från storköks- eller kockbranschen.

I den tidsperioden skulle hela hushållslärarutbildningen i sin helhet akademiseras och flytta till ÅA, Vasa. Jag blev kontaktad och tillfrågad om jag kunde tänka mig att jobba med hushållslärarutbildning. Jag hade inget annat jobb i sikte just då och tackade ja till utmaningen. Jag hade inte varit på jobb många dagar när jag blev upplyst om att i den akademiska världen ska man forska och det är doktorsexamen som krävs för ett fast jobb. Så småningom fattade jag beslutet att ta mig in i forskarvärlden och 2008 disputerade jag. Precis 100 år efter att hushållslärare hade börjat utbildas vid Högvalla seminarium (då i Karis) fick Svenskfinland sin första disputerade hushållslärare, en pedagogiedoktor med inriktning mot husliga ekonomins didaktik.

Jag hade inte jobbat särdeles länge som akademielektor (Obs! behörig) vid ÅA, Vasa när jag blev kontaktad av professorn vid kostvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet som undrade om jag kunde tänka mig att jobba hos dem en tid, med lärarutbildningen i hem-och konsumentkunskap. Jag kunde inte motstå erbjudandet, det lät intressant med något nytt, och tog en liten del av mitt bohag och flyttade över Kvarken. Under tiden jag jobbade i Umeå startade den nationella forskarskolan i hem- och konsumentkunskap till vilken sex doktorander i hem- och konsumentkunskap antogs. Ingela Bohm som jag varit bihandledare för disputerade i december 2016. I sin forskning har hon analyserat samtal i undervisningsköket som handlar om kött, vegetabilier och socker. Bekanta dej gärna med den. Ingela har gjort många intressanta upptäckter i samtal mellan elever eller elev – lärare och har också många intressanta didaktiska tankar kring undervisningen i hem- och konsumentkunskap. En mycket intressant avhandling.

Men tillbaka till min yrkesbana. Det är inte slut ännu. Från januari 2014 blev hushållsvetenskap huvudämne inom ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi vid ÅA, Vasa och för att ha ansvar för ett huvudämne i den akademiska världen krävs docentkompetens. Så nu står jag igen som icke behörig om jag ska sköta det jobbet. Nu krävs det att jag har mera forskningsmeriter. Vägen för att bli behörig kan ibland bli lång och utmanande...

Var gör du just nu?

När det är som mest kaotiskt i den akademiska världen i Finland så stack jag iväg till Norge. Jag jobbar nu vid institutionen för idrett, ærnering og folkehelse vid univeritetet i Agder (UiA) i Kristiansand. Även här är största delen av min arbetstid avsatt till att utbilda de som ska bli lärare i mat og helse (som ämnet heter här). Ett miljöombyte kändes nödvändigt och för min del blev det viktigt att få relatera Vasa-jobbet till ett motsvarande på annan plats i världen.

Gun Åbacka.

Varför blev det just Norge och Kristiansand?

Ganska långt en tillfällighet igen. En ganska uppgiven Gun + en dålig dag på jobb i maj 2016, resulterade i att jag skickade ett mejl till en av mina Nordpluskollegor i Kristiansand med förfrågan om det finns något passande jobb för mig hos dem. Inom ca en timmes tid hade jag fått ett positivt svar, det fanns ett vikariat som lärare för bl.a. lärare i mat og helse som jag kunde söka. Och så gick processen vidare. Efter några sömnlösa nätter beslöt jag mig för att ta chansen och se något annat. På ett kort som jag för inte så länge sen fick av min nuvarande förman står det ”Sjansene i livet får man ikke – dem tar man”.

Skiljer sig utbildningen av ämneslärare i huslig ekonomi mycket i Finland och Norge? På vilket sätt i så fall?

Ja, utblickar ger insyn. Fast jag inte varit så länge i Norge kan jag bara konstatera att vi har en otroligt bra lärarutbildning i Finland. Det som är största skillnaden mellan finländsk och norsk lärarutbildning är att man i Finland kan söka direkt till ämneslärarutbildningen i huslig ekonomi. I Norge söker man till lärare och kan ta mat og helse som ett specialiseringsområde under det fjärde och sista studieåret.

I Norge är således studierna i mat og helse förlagda till en eller två terminer medan ämneslärarstuderande i huslig ekonomi i Finland avlägger studier vanligtvis under alla fem år de studerar, pedagogikstudier, ämnesstudier går således parallellt under hela studietiden. I Finland har vi den stora lyckan att det krävs magisterstudier för att bli behörig lärare. Vid UiA (Universitet i Agder) där jag nu jobbar har de nu som första universitet i Norge ansökt om och fått rättighet att erbjuda magisterstudier i mat og helse. Ett ordentligt lyft för ämnet tycker jag. Här finns det inte heller någon övningsskola utan det är skolor runt om i regionen som fungerar som ”praksisskoler”. Nu ser jag verkligen hur bra vårt system med övningsskolan är. Det här är de stora olikheterna, sen är ju innehållet i och upplägget av studierna också något olika.

Hur ser jobbet ut för en hushållslärare i Norge?

Här i Norge kallar ingen sig för hushållslärare eller mat og helse-lärare eftersom de allra flesta lärare undervisar i flera ämnen. Undervisning i mat og helse är oftast en liten del av undervisningstiden. I den norska läroplanen står det att eleven i åk 1-7 ska få 114 timmar undervisning i mat og helse och i trinn (åk) 8-10 är timantalet 83 undervisningstimmar. I läroplanen finns mål för vad barnen ska kunna efter åk 4, 7 och 10. Vanligtvis är undervisningen förlagd till åk 6 och 9. (Obs! I Norge är grundskolan 10 år och barnen börjar i klass 1 som sexåring). Barnen i Norge får alltså mer (obligatorisk) undervisning i ämnet än finländska barn. Dessutom finns det valbara temaområden som innehåller områden som relaterar till mat og helse, t.ex. fysisk aktivitet og helse. För några år sedan bytte de namn på ämnet från heimkunnskap till mat og helse. Huvudområdena i ämnet mat og helse är mat og livsstil, mat og forbruk och mat og kultur. Maten ligger hela tiden i fokus och i ämnet ingår inte textilvård eller städning. Konsumentkunskapen är enbart relaterad till mat.

Vilka är de största utmaningarna för läroämnet huslig ekonomi under de kommande 10 åren?

Huslig ekonomi, kotitalous, hem- och konsumentkunskap, mat og hels, maddannelse, heimilisfræði, så många olika namn men i stort sett samma ämne, kallas skolans minsta ämne i alla nordiska länder. Ett litet ämne men med oerhört viktigt innehåll och enorma potentialer. Fortsättningsvis strävar vi med att få människor i högre positioner att inse ämnets betydelse för den enskilda människan men också för samhället i stort. Fortsättningsvis är det många som bara tänker att eleverna lagar mat i huslig ekonomi. Men det är ju så mycket mer än det. Att få människor runt om i samhället att inse att vi i ämnet utbildar för att individen ska kunna bemästra vardagen där det krävs stor handlingsklokhet, tycker jag är en utmaning.

Text & bild: Gun Åbacka, pedagogiedoktor med inriktning mot husliga ekonomins didaktik

(Lena Granèr-Strand, Linda Snickars)

Finlandssvenska hushållslärare

Sidor

lördag 25 mars 2017

Årsmöte 8.4!

onsdag 22 mars 2017

Årsmöte lördag 8.4.2017!

måndag 6 mars 2017

Seminarie i huslig ekonomi fre 31.3 2017

fredag 10 februari 2017

Gun Åbacka - eldsjäl inom huslig ekonomi utbildningen

tisdag 24 januari 2017